"Mors lilla Olle på vägen gick, sladden
i örat, mobilen i blick.
Bilarna tutar men inget gehör, mobilen är viktigt om än jag så dör!"
Brummeli brummel vem varvar där?
Chauffören med näven nu hytter och svär.
Mobilen vibrerar och Olle blir glad
- Åh en kamrat, se va bra säg goddag!
Screenen den swipas med händer små,
- Hej, se dig för över vägen du gå!!
Bilen av plåt skadar mer än du tror,
Bättre mobilen i fickan din bor!
Mor fick nu se dem gav till ett skri!
- Fokus på vägen, MOBIL DIN LÅTBLI!!!!
Olle i skräck ser nu bilen i tid,
Olle i kistan slapp vila i frid."
Text:MrsH
Hoppas inte Alice Tegner tar illa upp
av min modernisering av texten😉
Men tänkvärt när så många av oss går med näsan i mobilen i tid och otid!
//MrsH