För ett par veckor sedan när jag lyckats med bedriften av att somna på soffan, vaknar med ömmande rygg och masar mig med sömndruckna ögon på halvglänt upp till övervåningen. Tandborstningen utförs en sån gång med slutna ögon, för ni vet väl att öppnar man ögonen helt så är man dömd till fortsatt sömnlöshet den natten.
Hursom, på väg ut från badrummet hör jag något som prasslar och till vänster om mig står tomten...och se där, en liten mus sitter visst på hans fot. Kväver en gäspning och går åt motsatt håll. Jag hejdar mig i steget precis när jag kliver in i sovrummet....EN mus??!!😱
Lugn bara lugn, den 1m stora tomten är inte resultatet av varken psykos eller någon psykosomatisk hallucination, han väntar helt enkelt snällt på att få komma upp på vinden efter årets avklarade arbetsuppgift. Men mina juldekorationer består definitivt inte av några möss sist jag kollade!
När jag vänder mig om så står tomten snällt kvar och självklart syns ingen mus till, för varför skulle det finnas en mus här uppe??
Morgonen efter kan jag med säkerhet konstatera att det finns inga spår av nån mus. Jag gick m största sannolikhet helt enkelt i sömnen upp.
Några dagar senare frågar en av sönerna omtänksamt och lite oroligt hur jag mår.
???...Bra såklart svarar jag förvånat!
Då vet jag inte att frågan är baserad på min lilla installation på övervåningen.
Jag kunde nämligen inte riktigt släppa det jag såg (även om det var en dröm). Djurvän som jag är så undviker jag dock gärna en brutal musfälla. Sen finns det ju heller ingen anledning att gillra fälla eftersom det inte finns någon mus lixom. Men OM det skulle finnas en så helgarderade jag mig med min egen konstruktion. Nånstans har jag hört att möss diggar jordnötssmör. Så jag tar en hink, kletar lite Crunchy peanutbutter i botten på den och tänker att finns det nån mus på övervåningen så kommer han söka sig dit, ramla ner och inte komma upp. Mitt ögonmått säger mig att såvida det inte är en mus i Belgian Blue format så kommer han att ha svårigheter att ta sig upp på kanten. Bygger därför ett litet extra steg m hjälp av en Ritualspresentlåda och några galgar som trappsteg. En HELT normal anrättning enligt mig själv, men mina mus-ovetande söner trodde det hade brunnit för mamman.
Efter några dagar kan jag (än en gång) konstatera att det inte finns nån mus på besök och min musvänliga fälla kan därför med den vetskapen städas undan.
MEN så vaknar jag vid 3 i morse av ett underligt ljud. Det lixom prasslar och skrapar nånstans. Ligger kvar i sängen en stund och försöker övertyga mig själv om att det säkert finns nån bra naturlig förklaring till ljudet som inte är musrelaterat. Typ liknande en giraff som tuggar proteinbars utanför fönstret eller något annat helt logiskt. Efter några minuter inser jag att det finns bara en lösning, jag glider så ljudlöst en nyvaken valross bara kan ur sängen. Med mobilen som ljuskälla smyger jag omkring likt Inspector Gadget och letar efter det modiga lilla kräket som törs störa mig under de få timmar av sömn jag lyckas få. Jag lokaliserar ljudet till ena sidan av rummet..hinner även reflektera över att jag inte har nån plan. Vad gör jag om jag hittar den? Sträcker fram handen och ber honom hoppa på?? Slänger täcket över honom? Tänker att sannolikheten att jag hittar en mus som inte ens existerar är obefintlig så jag får väl improvisera OM jag nu mot all förmodan skulle snubbla över den. Vem vet, den kanske helt enkelt får hjärtstillestånd av blotta åsynen av mig nyvaken och halvförbannad?
Jag inser att ljudet blir starkare när jag närmar mig garderoberna....
- Din lilla jä#%l, har du tuggat i dig mina Cavelli-skor eller vältrar du dig bland mina kläder så kommer du att få praktisera som kameltestikel för resten av ditt liv!
Plötsligt är jag helt klarvaken och jaktinstinkten sätter in. Tystnaden är påtaglig även om luften vibrerar av allt adrenalin i omlopp. Jag kan nästan höra de små hyperventilerandemusandetagen...han vet att jag är nära nu.
Jag är helt övertygad om att det är så här jägaren känner sig vid björnjakt.
Skillnaden är obefintlig....bara att jag befinner mig i mitt eget sovrum inrullad i ett täcke med en liten mobiltelefon som spårhund.
Plötsligt begår han sitt livs största misstag..ett litet felsteg med den millimeterstorafoten resulterar i ett prassel som fångar mina nyväckta sinnen. Lyfter undan det skira papperet som ligger överst i H&Hpåsen under fönster, och mycket riktigt där huserar den!
Nyper igen påsen upptill och börjar fundera på nästa steg i min obefintliga plan. Musen slår volter där inne i sina försök att ta sig ut. Jag inser att vi har ett problem, förutom det faktum att det är -25g ute och att jag är typ naken så behöver jag båda mina händer till att hålla igen shoppingpåsen upptill, så att klä på mig kommer inte på tal. Tänker heller inte riskera att trippa genom huset m risken att han smiter, att passera de 3 frenetiskt "mustörstande" hundarna på nedervåningen känns inte heller som ett alternativ. Förvisso har bristen på deras jaktinstinkt påvisats de senaste 2v då de helt lyckats med bedriften att undvika att påtala musens existens. Men tänker att kommer jag bärandes på en "mus A’la Take Away" till frukost så lär det bli annat ljud i skällan....bokstavligen!
Så slår det mig att jag släpper ut den lilla parveln genom fönstret så är ju problemet löst. Sagt och gjort, lirkar upp fönstret och vänder påsen upp och ner. Tror det följde med något kvitto på shoppingen men tänker att det var ett originellt sätt att göra sig av med beviset.
Förnöjt så kryper jag ner i sängen igen och lyckas slumra lite av utmattning efter nattens intensiva jakt.
Vid frukosten berättar jag stolt för sönerna om mammans nattliga eskapader och hur jag lyckats övermanna den lilla besten för att rädda min ovetande och sovande familj. Men mest stolt är jag över bedriften att ha lyckats fånga musen på ett humant sätt och berättar detaljerat om hur frigivningen gick till. Allt för att återge dem det "sagoboklyckligaslutet" där musen undvek kamelbuken och istället levde lycklig i alla sina dar. Även om jag hade liiite dåligt samvete för att släppa ut den i kylan.
Max tittar upp från sin skål m flingor suckar och skakar på huvudet:
- Mamma, ditt sovrum ligger på 3dje våningen!!
Moral of the Story:
- Lita på din intuition: Ser du en mus på tomtens fot så ÄR det en mus!
- Shoppa är bra av flera anledningar ä, du vet aldrig när du kan behöva påsen som fälla!
- En sann djurvän är inte alltid att föredra (såvida inte möss berikats med störtkruka eller vingar.)
Önskar Er en musfri natt!
//MrsH
Skickat från min iPhone
