lemano

Men hur lätt är det när man som hund spenderar 5mån ombord en båt? Hennes kisspauser räknades in i våra resrutter. Befann vi oss långt ifrån land så innebar det ibland att vi fick släppa ankar, använda kranen och lyfta ner någon av de mindre båtarna så Lily kunde tas iland och rastas av någon i besättningen.

 

Det var under en sådan promenad som tragedin än en gång var ett faktum. 

2m långa och relativt muskulösa Rick var lagomt road när han blev tillförordnad att se till att Lily skulle "pillerilla" och "bajja" på beställning. Han gick fram och tillbaka i hamnen i St Tropez medan vi andra väntade ute till havs. Men Lily visade sig vara aningen hård i magen denna dag. Därför tar han en lite längre promenad utanför hamnen samtidigt som han muttrar och svär över sin ovärdiga arbetsuppgift. Han stöter på en dambekant som han inte träffat på länge och blir ståendes på trottoaren och pratar gamla minnen. 

Lily rycker och sliter i kopplet, men med kroppsvikten av en trollslända så får man inte mycket till gehör. 

Rick är djupt engagerad i samtalet när det plötligt rycker till extra hårt i kopplet.

Han tittar över axeln och hans liv går i revy där och då.....arbetslös, pank, dömd till ett liv på gatan....

Hans uppgift var att få Lily att göra en blöt fläck på gatan inte BLI en blöt fläck på gatan!!!!

Lily blev påkörd av en Porshe Cayenne som antagligen inte ens la märke till förödelsen.

Tillsammans med sin kollega som väntade med motorn igång i hamnen så lyckades de ta med det som fanns kvar av Lily inlindad i en handduk tillbaka till båten. Det enda som gick att identifiera var Burberry kopplet som fortfarande satt fast på det som en gång var en hund.

Tillsammans med kaptenen bestämde MrG snabbt att det var bäst att även denna gång bespara MrsG lidandet. Därför fick vi stewardesser förklara att Lily temporärt var incheckat på Europas mest exklusiva "doggy spa" som en gåva från maken....

....detta medan MrG:s assistenter febrilt letar efter en 3e "Lily look-alike"

4 dagar senare anlände Lily nr3. 

Rick blev kvar i St Tropez och fick senare ett nytt jobb på en båt utan husdjur ombord.

Lily nr3 acklimatiserade sig rätt så fort till sitt nya liv ombord en superyacht. Vi i besättningen kunde inte förstå hur MrsG inte kunde märka skillnaden...men inte ens den förändrade färgsättningen på pälsen bekom henne.

 

Drygt 2mån senare så vaknar jag av att I plötsligt flyger upp ur sängen mitt i natten! 

Sömndrucket så yrar jag något om att det omöjligt redan kan vara morgon, och får till svar:

"- Det är något som inte stämmer, någon har dragit ner på motorerna och minskat farten markant!"

Med byxorna knappt på och skjortan oknäppt rusar han upp till bryggan med andan i halsen.

Själv börjar jag känna lite smått panik, främst pga I:s reaktion. Han är alltid kolugn men stressar han upp sig så finns det befog för det.

 

Strax efter ringer telefonen i hytten. 

I förklarar att snart kommer "man-over-board" larmet att ljuda i besättningsdelen. Lily nr3 är försvunnen efter att ha övernattat i kaptenens hytt och nu befarar man att hon har fallit överbord.

Nu hör det till saken att vi befinner sig långt utanför Maltas kust med inget land i sikte och 5m vågor. Har hunden ramlat i så kan vi redan nu påbörja sökandet av en Lily nr4, för det finns inte en chans att hon överlevt!

Ändå står vi snart där hela besättningen i full munderingen vid relingen och utför noggrant de oerhört viktiga uppgifterna som vi har utdelats ifall vi tvingas leta efter en kollega som fallit överbord. 

Men istället letar vi efter en "ekorre" iförd Versace pyjamas med hjälp sv kikare och strålkastare riktad ut i det nattsvarta havet. 

En del står redo med en livboj i handen...hur tänkte de??  Om vi träffar på Lily nr3 så ska bojen kastas ut? Hon ska då ta ett djupt andetag dyka under och ta sig upp mitt i ringen och kravla sig hängande över så vi kan hala in henne??

Att leta efter en nål i en höstack hade vart ett tacksamt jobb och haft större odds än att hitta Lilly nr3!

 

I frågar upprepade gånger kaptenen om han är säker på att Lily ramlat i eller om hon möjligtvis kunde befinna sig hos sin husse och matte. Enligt övervakningskamerorna såg man att hon tagit sig ut på däck, sen upphör alla spår efter henne.

Kaptenen som var livrädd för de konsekvenser som skulle bli om det uppdagats att han slarvat bort MrsG:s käraste lilla bebis försökte in i det längsta att leta efter ett livstecken. Men efter 2timmar ute i kylan och de hårda vindarnas så gav vi upp.

Han tvingades ta tjuren vid hornen och kontakta MrG, men i ett desperat försök att undkomma konfrontationen så skickar kaptenen istället sin fru ner till deras hytt. En sömndrucken MrG öppnar dörren (klockan är trots allt endast 04.30) i famnen håller han Lily, räcker över henne med orden:

"-She needs a poo!".....och stänger sen dörren och går och lägger sig igen.

 

Lily har alltså legat nerbäddad bland Egyptiska bomullslakan och fluffiga kuddar medan vi frenetiskt har letat efter hennes döda lilla kropp i ett stormande hav!

 

Dagen efter undrar MrG varför besättningen upplevs så trött och seg? 

 

Lily nr3 fick många år tillsammans med MrsG, sist jag hörde var de inne på Lily nr5.

Frågan är om inte MrG startat en egen kennel undangömd nånstans 

i Europa så han kan plocka fram en ny Lily närhelst det behövs.

 

MrsG verkar dock obekymrad men ibland funderar hon på varför Lily aldrig lyssnar till sitt namn!😉

//MrsH